Förkylningen är fortfarande ett faktum, och febern hänger i. Skulle inte förvåna mig om det är en sån där seg jävel som tänker plåga mig långt in i september månad...
Känner mig oerhört skrivsugen, känner att jag älskar orden, älskar min förmåga att använda dem, och känner att både pjäsidén och den nypåkomna roliga romanidén trängs lite med de lektionsplaneringar jag tyvärr måste ägna mig åt nu...

Men snart är terminen igång och saker börjar rulla på, och då kan jag ta mer tid för skrivandet än jag kan nu. Idag kom tvåorna och treorna tillbaka, och ettorna har varit hos oss i tre dagar redan. Det känns som att det kommer att gå bra, det känns som att vi har tre toppentrevliga laddningar tonårsgrabbar och enstaka tonårstöser på programmet i år och att det kommer att vara en bra samling för mig att öva upp mig igen på.

Nästa vecka är det dax för två viktiga ting: att ringa och påminna VC om min remiss, och att börja repetera pjäsen med Teater Tänk Om! Nu verkar det som om vi faktiskt har en producent på gång också, sedan är det bara en skripta som fattas. Men det ska säkert gå att hitta en sådan också, om vi bara ligger i lite allihop.
Länge lever fejan, verkligen, utan fejan hade allt varit så mycket svårare...

Nu ska jag jobba lite. Hemifrån. Och snyta mig mera.

På bilden idag: min underbara familj.