När jag var barn grät jag ofta länge
Det kanske du gjorde också?
Nog minns jag nu, doften av en näsduk
när den är våt av gråt
Det kändes skönt, sen när det var över
Och alla vet att så gör barn
Men inte finns det någon särskild ålder
när gråt inte längre behövs
Gråt i gräset människoregn
Låt tårarna sjunka i jorden
Gråt i gräset min älskade vän
Ge sorgen tillbaka till jorden
Gråt i gräset glittrar sen
som dagg i soluppgången
Gråt i gräset morgonen kommer med fågelsången
Var inte rädd, rädd för själva gråten
För den befriar dig ändå
Jag har en vän - han kan inte gråta
och på sätt har han det svårt
Vi har ett liv; vi föds ju här och lever
och gräset det växer i jorden
Det har en famn som alltid tar emot oss
levande, mjuk och skön
Gråt i gräset människoregn
Låt tårarna sjunka i jorden
Gråt i gräset min älskade vän
ge glädjen tillbaka till jorden
Gråt i gräset glittrar sen
som dagg i soluppgången
Gråt i gräset morgonen
kommer med fågelsången
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar