Det har varit en sån där dag då både kroppen och tankarna går i slow motion. Det går liksom inte att lägga på ett kol ens när man vill det, och det enda som tjänar nåt till är att ge efter för segheten och låta allt ta sin tid. Jag tror att detta tillstånd till stor del beror på pms.en, som kickat inrejält nu. Jag är nämligen sjukt irriterad och dessutom godissugen, med en stor olustkänsla till min egen kropp och allt gör sådär lite ont hela tiden. Blää.
Sen är det träningsvärken från gårdagens umgänge med The Laser Girl också. För jävlar i min lilla låda om vi inte lyckades släpta typ fyrtio kilo bokhylla hela långa vägen från IKEA i Svågertorp, till bussen och sen hem till Laser och upp för hennes trappor! Sen lyckades vi även montera mästerverket - och jag är stolt att kunna berätta att det hela var mest min förtjänst! :P
Laser ville ge upp hela tiden och var ytterst nära att kullkasta hela projektet när vi stod på varulagret. men jag kopplade på den Lundströmska nujävlarihelveteskadetgå-strålen och sen... gick det! Förvånansvärt bra! :D
Men det känns i armar och bröst idag.
Och sedan hade vi en välförtjänt najs kväll med tacos, smågodis och gnäll och skrän över den förfärliga melodifestivalen. Jag var hemma vid midnatt.
Ytterst lyckat! Det är skoj att umgås med Laser!
Trots förekommande seghet har jag varit behagligt effektiv idag. Städade grisarnas bur, promenerade till biblioteket, bytte böcker och promenerade hem. handlade kattsand och la mig sedan i soffan med en stor mugg kaffe och en apelsin, och pluggade några kapitel till kursen medan Zombie låg mellan mina ben under filten och snarkade mysigt.
Sedan skrev jag ut en artikel jag ska läsa, och nu tvättar jag.
Snart dax att laga middag, och vid åtta har jag äntligen telefondate med syster Linn! Som jag längtat! Ska bli kul att berätta om allt snurrigt som hänt sen sist, få höra om kryssningen och få höra vad Sisu tyckte om paketet från killarna. :P
Jag känner mig som om nån tryckt in slomo-knappen på mig. Och mina armar vill inte bära nåt tyngre än ett pappersark. och om mindre än en vecka fyller jag 30.
Ja tack vare dej lyckades vi till slut! O nu kan jag inte göra annat än att sitta här o beundra Billy o gardinerna:P
SvaraRadera