En oh-well-fuck-it-dag

Jag vet inte om det är att jag är trött eller om det är pms:en men idag känns som en axelryckning och ett "oh well, fuck it".
Saker krajar hela tiden, allt måste startas om, lagas och skickas till folk, men mitt engagemang är subzero.
Jag låg och tänkte en stund mellan Linnsamtalet och insomnandet igår (det sistnämnda skedde tidigt för jag är som sagt sjukt trött på alla plan), gjorde en genomgång av de sista åren och de viktiga hållplatserna jag klivit på och av vid sedan jag flyttade hemifrån och började Leva.
När jag vaknade kändes det som städat i huvudet. Jag börjar få struktur på bussens färdriktning igen, om vi nu ska fortsätta frossa i metaforer.
Ska kolla ams hemsida nu, sen försöka jobba lite. Och idag har jag tom fått med mig riktigt käk hit, en lasagne jag hittade på COOP igår. Bra. Jag har inte haft nån aptit att tala om den sista tiden och känner och ser att jag tappat vikt. Men, det är ju iofs trevligt.

[Uttråkad uttråkad uttråkad uttråkad uttråkad uttråkad uttråkad succccccccccck.]

På måndag börjar min distanskurs; "Ungdomskulturer i skola och samhälle". Jag har haft massor av dumma problem med inloggningar och lösen och skit och mög och idag pratade jag med tanten på skolan och när jag kommer hem idag ska jag försöka logga in på deras plattform igen ItsLearning. Hoppas det löser sig. Trött på trasslet.

[Missnöjd missnöjd missnöjd missnöjd missnöjd missnöjd missnöjd missnöjd missnöjd.]

Ska träffa exet nån dag och prata igenom marsvinsfrågan lite mera. Blir första gången vi träffas på cirka ett och ett halvt år. Men det känns faktiskt lugnt nu och ska nog gå bra.

Och så nämnde min mamsing i telefon igår vad hon och Björnen tänkt ge mig i rettioårspresent - presentkort hos SJ, respengar. :D
Vad kunde väl passat bättre?

Jag vill ha vår. Nu. Helst nyss.

8 dagar kvar...