Det var den ökända hästen från Troja

I det lilla sjuka hjärncentrat jag begåvats med, där det av nån anledning lagras schlagers, skillingtryck, visor och annat från forntiden, finns även en trudelutt som börjar "Det var den ökända hästen från Troja..." syftande givetvis på den mytologiska pållen.
De pållar jag drabbats av är av annat slag.
Jag kollade på kattbilder på Lolcats-sidan i lördags och fick därmed in trojanska hästjävlar i min älskade dator! Katastrofen var ett faktum, men lyckligtvis finns en man vid namn Daniel Mansén (som vi alla bör älska, dyrka, beundra och tillbe) som är expert på allt datarelaterat, och denne min vän har nu min lille älskling (laptopen) på rehabilitering.
Jag är datalös efter hemgång varje dag. Känns ruggigt, men på nåt sjukt sätt lite skönt också. Jag gör plötsligt saker jag annars troligen inte gjort, för att istället hänga på nätet.
Igår gick jag igenom alla pärmar och mappar med gamla brev, papper och saker jag sparat av olika skäl (har en samling pärmar med sånt jag skrivit, tidningsurklipp om mig, priser jag vunnit etc), bla alla mina utskrifter på dagböcker från nätet.
Nu har jag nämligen äntligen bestämt mig för vad min tredje bok ska handla om.

Jag har haft flera idéer som kretsat oroligt runt mig i en evighet, men inte kommit mig för att ta tag i någon av dem på länge, och nu har det dröjt över ett år sedan "Fördämningar" blev färdig. Jag måste komma igång med skrivandet igen, det kreativa skrivandet alltså. Uppsatser till skolan, grejer till jobbet, en och annan pjäs, lite dikter och brev och så texter till mina Gubbar... sånt har jag åstadkommit gott av, men jag längtar efter ett stort projekt att engagera mig i. Och nu blir det så den idé jag haft längst, som mognat till sig och känns lockande att ta itu med.

Det finns flera skäl till att jag väljer just denna idé, men jag tror att Unnis underbara bok "Boven i mitt drama kallas kärlek" är ett starkt bidragande skäl faktiskt. Den är snart slut nu, boken, och det känns tomt och hemskt. Jag måste skaffa den Unni-bok som Lasers kompis Åsa tipsade mig om på fejan, "Penetrering"! Ska kolla efter den på nätet. Unni är smart som en råtta, hon har skrivit så mycket om sina olika böcker i den bok jag just tagit mig igenom, så nu har jag fått sug efter de jag missat. En komplett Unnisamling vore finfint. :D
Unni Drougge rockar fett!!!!! Min favvoförfattare definitivt!

Helgen var kalas. Förutom hästbesöken förstås... Men bortsett från den olyckan så hade jag en finfin helg. Mycket prat med världens bästa Linn och Elin i feletånen, kalaskväll med världens bästa teletubby Anki-Wan...- Ehm, förlåt, LASER, hehe. :P
Mysig promenad och lunch på Fidelito med mamman och en hel del umgänge med mina älsklingar därhemma.
Varav den ene fyller 1 idag. :) Mammas svarta panter blir stooor gosse, så i eftermiddag blir det lite firande i Skrutthuset.

Utvecklingssamtalen på jobbet igång, och tillsammans med alla nationella prov som ligger de kommande tre veckorna så blir det tufft tempo på jobbet nu. Plus att jag några dagar till kommer få sköta min skola på håltimmarna, eftersom jag är datorlös hemma. Stööööön!
Men jag är vid gott mod och fortfarande med en övervägande glad, om än spattig och ambivalent magkänsla kastar jag mig nu rakt in i eländet, dessa stirriga veckor innan det stillnar inför lovet.
Det är min taktik med allt jobbigt. Har alltid varit. Rakt in i skiten bara, och få det gjort. Det är dete nda som funkar, att skjuta upp ligger inte för mig. :)

Ska planera klart Lasers födelsedagsfirande som jag bokat in på lördag också. Just nu är det bra med håltimmar i schemat...