Sova

Jag kunde ha sovit minst en halvtimme till. Kollade Skånetrafikens hemsida nu när jag satt och käkade frukost och vartannat tåg är inställt på grund av den helvetes jävla snön. Messade Anna på jobbet och berättade eftersom hon tar samma tåg som jag, och hon tackade så hjärtligt för infon. Inte ska vi behöva stå och frysa i kylan en extra stund. Särskilt inte jag, som btw fortfarande hostar hela nätterna.
Så det blir 07:19-tåget istället, och därmed har jag en stund att fördriva vid datorn.
Jag somnade alldeles för sent, men hade riktigt riktigt bra telefonsamtal dessförinnan, först med Elin, sen med Linn.
Vet inte vad jag skulle gjort utan er två... all min kärlek, systrar.

Känns lite halvjobbigt att behöva gå till jobbet, men samtidigt är det lika bra, för jag började gå bananas på att vara hemma. Jag är inte bra på att vara sysslolös, och även om jag försökte ta mig för att plugga, skriva och sånt, så hann tankarna ikapp mig igår, och det var inte behagligt.
En sak i taget just nu, och helst en känsla i taget med. Inte som igår, en svallvåg.

Katterna älskar att vara på dataskåpet. Och jag trivs med att ha köksbordet i vrån utanför köket. Och praktiskt av bara den att ha svinen i köket. Alla nöjda. Den här hörnan har alltid varit djurburshörna, så det är första gången jag huserar i den. Känns bra med en liten omstrukturering nu. Just nu.

Pappa ringde igår, antagligen mest för att tjata om min födelsedag. Han är den enda som terrar mig på den punkten, helst hade jag låtit det gå lika obemärkt förbi som födelsedagar brukar, lite tårta och besök men inget pretto.
Det får bli så. Jag jobbar ju själva födelsedagen, men dan därpå får jag svänga ihop nåt. Trettio liksom. Stor skillnad från tjugonio eller trettioett? Tycker inte det... Ja, ska ta tag i det. Ikväll kanske.

Jag har börjat skriva. På en helt ny grej, jag började på den igår och den har väckt oerhört mycket tankar och känslor hos mig. Elin sa att jag inte skulle ta statistisken så hårt, men det är svårt. Den är ju rätt tragisk om man ska kika närmare på den... *skakar på huvudet*
Tror att det kan bli en rätt bra grej, om den får fäste. Nu har jag bara precis börjat, så ännu vet jag inte. Men det är dax för nåt nytt, det är ju ett år sedan jag blev klar med "Fördämningar" nu...

Och mera, som rör sig nu. Senaste försöket har gett mig en bra bild av vad det är jag vill ha ut av min nästa kärleksrelation. Jag vill ha På Riktigt. Som jag varit nära att få en gång. Jag orkar inte med att hatta längre. Nu är det antingen eller. Och jag vet att mina förutsättningar har förändrats och förbättrats åtskilligt tom bara det sista året. Känns bra.
Jag vill ha tryggheten och självklarheten, samhörigheten och närheten, men samtidigt en självständighet som garanterar de andra sakerna. Ett gemensamt ställe, gemensamt ansvar. Och framför allt - kärleken som vet att den Är.
Och en mänska som begriper värdet i att storhandla på Apoteket! *skrattar*

Nu ska jag så smått börja göra mig iordning. Ingen mera snö. Snälla???????